Richard Steffengymnasiets logo
Likabehandlingsplan

Inledning
Enligt skollag och diskrimineringslag har utbildningsanordnare skyldighet att förebygga och förhindra att elever som deltar i verksamheten utsätts för trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. På varje skola skall det finnas en upprättad plan för likabehandling som visar de åtgärder som görs för att främja lika rättigheter. Denna plan skall årligen utformas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Om elev anser sig ha blivit utsatt för kränkning har utbildningsanordnaren skyldighet att utreda och att vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra framtida trakasserier.

Vision
Richard Steffengymnasiet skall vara en skola som är fri från kränkande behandling, diskriminering, hot och våld. Alla ska känna sig trygga i skolan och i kontakten mellan elever, lärare och personal. Omtanke om varandra är en viktig grundsten och också ett av skolans officiella ledord.

Mål
Skolan skall arbeta med främjande insatser för lika rättigheter. Trakasserier, diskriminering och kränkande behandling skall förebyggas och motverkas så att skolan blir en trygg och respektfull miljö för elever och personal. Det skall finnas en enhetlig och gemensam policy hos personal, lärare och elever i arbetet att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling.

Skolans styrdokument
I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf-94) beskrivs den värdegrund som den svenska gymnasieskolan ska vila på. Värdegrunden handlar om relationer mellan människor och hur vi behandlar varandra, och den ska stärka demokratin i skolan. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process som omfattar alla sammanhang i skolan; i undervisningen, på rasterna, i möten mellan elever och personal. På så sätt ska kränkning, diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet och andra uttryck för bristande respekt för människors lika värde förebyggas.

Lpf-94, läroplanen för de frivilliga skolformerna:
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Kränkande behandling och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”

Skollagen (1985:1100) anger bl.a. följande:
”Var och en som arbetar i skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och särskilt ska den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”

Diskrimineringslagen (SFS 2008:567), innebär förbud mot direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier riktat mot personer på grund av:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck (att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön)
  • Etnisk tillhörighet (nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande)
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Sexuell läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning)
  • Funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå)
  • Ålder
  • Definitioner
    Diskriminering: elev missgynnas direkt eller indirekt där någon av diskrimineringsgrunderna utgör skälet. Det är bara huvudmannen (ansvarig kommunal nämnd) eller personalen i skolan som kan göra sig skyldig till diskriminering av elever inte eleverna sinsemellan.

    Trakasserier: kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

    Kränkande behandling: synliga eller dolda handlingar som kränker elevens värdighet, utförda av en eller flera personer och riktade mot en eller flera både i och utanför skolmiljön. Mobbning är en form av kränkande behandling där negativa handlingar upprepas och medvetet och avsiktligt tillfogar en person obehag eller skada. Kränkningar kan ske muntligt, skriftligt, genom kroppsspråk, på Internet, via telefon, mail eller sms. Som exempel på kränkande behandling och diskriminering kan följande nämnas:

  • utfrysning, osynliggörande eller undanhållande av information
  • att tala illa om någon inför andra
  • att säga något elakt direkt till någon person
  • ryktesspridning
  • hot
  • slag, knuffar, sparkar, krokben och liknande
  • sexuella trakasserier i form av krav på sexuella tjänster, beröring eller sexuella förslag och skämt
  • behandla någon sämre än någon annan på grund av utseende, beteende, ursprung eller religiös tro
  • Likabehandling: alla behandlas lika genom att behandlas utifrån sina olika förutsättningar.

    Rutiner/åtgärder vid kränkande behandling och diskriminering
    Det är personen som utsätts för kränkning som avgör om handlingen eller beteendet är kränkande. Skolan har skyldighet att hjälpa den person som blivit kränkt. Om elev, förälder eller skolpersonal upplever eller det finns misstanke om att någon utsätts för kränkande behandling eller diskriminering, kontaktas i första hand rektor Charlotte Lilja 26 95 30, klassföreståndare eller lärare. Till stöd och hjälp kontaktas någon ur skolans elevstödsteam eller likabehandlingsgrupp.

  • I första hand utreds händelsen i samtal med inblandade elever. Syftet är att utreda omständigheterna till den uppkomna situationen och att kunna vidta de åtgärder som behövs.
  • De åtgärder som sätts in ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Dokumentationen skall innehålla:
      - skolans namn och datum
      - ansvarig för dokumentationen
      - vad har inträffat
      - vilka är inblandade
      - genomförda eller planerade åtgärder
      - uppföljning och utvärdering
      - dokumentationen arkiveras och diarieförs hos rektor
  • Vid svårare fall eller upprepning kontaktas elevstödsteamet eller någon i likabehandlingsgruppen.
  • Om eleven är under 18 år ska vårdnadshavare kontaktas.
  • Rektor kan göra polisanmälan om bedömningen görs att det inträffade är av brottslig karaktär. Aktuell brottsrubricering kan vara ofredande, ärekränkning, sexuellt ofredande, olaga hot, hets mot folkgrupp, misshandel eller grov misshandel.
  • Personal anställd inom skolan har skyldighet jml 14 kap 1 § Socialtjänstlagen, att i vissa fall göra anmälan till social myndighet.
  • Händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa, ska också rapporteras till Arbetsmiljöverket, vilket rektor ansvarar för.
  • Om skolan inte ger den hjälp som eleven behöver kan hon/han vända sig till Barn- och elevombudet som ger hjälp, råd och stöd. Mer information finns på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se.

    Rutiner/åtgärder vid kränkande behandling och diskriminering där personal är inblandad

  • Vid ärenden där någon ur personalen är inblandad kontaktas rektor för vidare utredning och åtgärder.
  • De åtgärder som sätts in ska dokumenteras (se ovan), följas upp och utvärderas.
  • Förebyggande och främjande likabehandlingsarbete Alla som arbetar i skolan representerar den värdegrund som skolan står för och är förebilder för eleverna. För att förebygga kränkande behandling och diskriminering är kunskap och kompetens de viktigaste redskapen. Genom att aktivt arbeta med kartläggning av verksamheten främjar vi likabehandlingsarbetet på skolan eftersom vi då också stärker de goda förutsättningarna bland personal och elever som redan finns. Arbetet med likabehandlingsfrågor och information och diskussion om skolans likabehandlingsplan, ger personalen vid Richard Steffengymnasiet en gemensam policy för agerande vid förekomst av kränkande behandling och/eller diskriminering.

    Nulägesanalys
    Richard Steffengymnasiet (RSG) är en kommunal gymnasieskola med två program; Samhällsvetenskapliga programmet (SP) och Barn- och fritidsprogrammet (BF). På skolan finns det under läsåret 2010/2011 ca 500 elever. Av dessa är ca 314 flickor och 186 pojkar. Vid skolan finns 51 lärare, en rektor, en biträdande rektor, en vaktmästare, en schemaläggare/ IT-utvecklare, två skolassistenter, en studie- och yrkesvägledare och en repro/ layoutassistent. Fördelningen mellan dessa är 33 kvinnor och 26 män. Resurser för elevvård består av kurator, skolsköterska, skolläkare som tillsammans med övrig skolpersonal bildar elevstödsteam, likabehandlingsgrupp och skolledning.

    Delaktighet och inflytande

  • Skolans likabehandlingsplan upprättas i samarbete med elevrådet, elevskyddsombuden, arbetsmiljögruppen, likabehandlingsgruppen samt skolpersonal. Arbete med att upprätta planen görs under vårterminen och ligger till grund för kommande läsår.
    Ansvarig: Rektor, kurator
  • Elever och föräldrar informeras om skolans likabehandlingsplan vid höstterminsstarten. Föräldrar uppmanas att informera skolan vid kännedom om händelser som sker utanför skoltid. Likabehandlingsplanen finns med i RSG:s handbok vilken delas ut till samtliga elever samt finns tillgänglig på skolans hemsida.
    Ansvarig: Rektor, klassföreståndare
  • Elevskyddsombuden involveras i det psykosociala arbetsmiljöarbetet.
    Ansvarig: Rektor, huvudskyddsombud, kurator
  • Trivsel och ordningsregler uppdateras kontinuerligt i samarbete med elevrådet.
    Ansvarig: Rektor, kurator
  • Nyanställd skolpersonal informeras om och görs delaktig i skolans likabehandlingsplan.
    Ansvarig: Rektor
  • Information och kommunikation

  • Alla elever i åk 1 erbjuds hälsosamtal med skolsköterska.
  • Åk 1 har Livskunskap på schemat.
  • Vid klassråd, speciellt i åk 1, diskuteras umgängesformer på skolan och nätet.
  • I utvecklingssamtalet, 1 gång/termin, tas kränkande behandling och diskriminering upp.
  • Medarbetarsamtal för personal, innehåller frågor om förekomst av kränkande behandling och diskriminering.
  • Elevstödsteamet träffas 1 gång/vecka för att tidigt fånga upp elever i behov av stödåtgärder från skolan. I teamet ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare, kurator.
  • Mitterminskonferenser hålls 1 gång/termin då klassföreståndarna återger varje enskild elevs skolsituation till elevstödsteamet.
  • Arbetsmiljökunskap är inlagt i schemat för Barn- och fritidsprogrammet.
  • En Likabehandlingsgrupp bestående av skolpersonal och elevrepresentanter finns tillsatt för att arbeta förebyggande mot kränkande behandling och diskriminering. Planerade möten 2 gånger/termin samt vid behov.
  • På den s.k. Klassföreståndaredagen vid skolstart, träffas hela klassen tillsammans för gemensamma aktiviteter, är en viktig del i det förebyggande och främjande arbetet.
  • Åtgärdande arbete
    Utförda åtgärder under 2009/2010

  • Vid terminsstarten hösten 2009 presenterades likabehandlingsplanen tydligare av lärare och kurator till elever och föräldrar.
  • Kränkande klotter i tak på toaletter avlägsnades inför skolstarten.
  • För att främja samhörigheten mellan Samhällsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet har elevrådet jobbat med att engagera fler elever från de båda programmen till rådet.
  • Önskemålet om anonyma provskrivningar ledde fram till att alla lärare i möjligaste mån genomfört minst ett sådant provtillfälle.
  • Kuratorn har slutfört Skolverkets kurs ”Mobbning, kränkande behandling och diskriminering – skolpraktik och forskningsperspektiv” 10 hp.
  • Ny kartläggning av verksamheten har under vårterminen arbetats fram gemensamt med elever och skolpersonal enligt metoden Husmodellen, innehållande ett antal frågeställningar utifrån diskrimineringsgrunderna. Resultatet förs in i likabehandlingsplanen för 2010/2011.
  • Arbetsgång:
    Januari: Elevskyddsombudens arbetsgrupper diskuterade hur de utöver arbetsmiljö- och skyddsombudsfrågor kan vara mer delaktiga i likabehandlingsarbetet.
    Februari: Arbetsplatsträff (APT) där bakgrund och vikt av likabehandlingsplan diskuterades samt information om Husmodellen. Elevrådets styrelse arbetade tillsammans med rektor och kurator fram ett urval av frågeställningar baserade på metoden Husmodellen.
    Mars: Elevrådet arbetade med frågorna.
    April: Arbete med frågeställningarna gjordes i personalens utvecklingsgrupper och elevernas klassråd. Skriftliga sammanfattningar lämnades in från 13 av 25 grupper.
    Maj-juni: Kurator och biträdande rektor sammanställer resultatet. Återkoppling till personalen sker vid vårens sista APT och vid höstterminens start diskuteras resultatet med eleverna. Likabehandlingsplanen lämnas till tryck i skolans handbok och läggs som en länk till skolans hemsida.

    Planerade åtgärder 2010/2011
    Åtgärder för att öka delaktighet och inflytande:

  • Utveckla samarbetet med elevskyddsombuden i likabehandlingsarbetet med fokus på den psykosociala miljön.
  • Utöka diskussionsmöjligheter/tillfällen när det gäller likabehandlingsplan och diskrimineringsgrunderna.
  • Undersöka möjlighet att förlägga lektioner för båda programmen på båda våningarna för att främja samhörigheten.
    Ansvarig: Rektor, huvudskyddsombud, kurator
  • Identifierade behov för likabehandlingsarbetet:

  • Tydligare betoning från lärare när frågor som rör relationer mellan kön, genus och jämställdhet tas upp i undervisningen.
  • Arbeta mer aktivt med att stimulera ett bra klimat på skolan och till omvärlden.
  • Lyfta diskussioner i undervisningen angående det språkbruk som finns på skolan i syfte att undvika kränkande uttryck.
  • Utbildning/information till skolpersonal och elever angående funktionshinder som ADHD och Asperger.
    Ansvarig: Rektor, bitr. rektor, lärarkår
  • Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan
    Uppföljning och uppdatering av skolans likabehandlingsplan sker parallellt med att arbetet med kartläggning fortgår och åtgärder utförs. Kommande läsårs likabehandlingsplan formuleras utifrån resultat av kartläggningen och finns tillgänglig från och med höstterminsstarten i RSG:s handbok och hemsida.
    Ansvarig: Rektor, kurator

    Utvärdering av plan och utförda åtgärder görs årligen vid vårterminens slut av ledningsgrupp, elevstödsteam, elevrådsstyrelse och likabehandlingsgrupp.
    Ansvarig: Rektor, kurator

    Foto: Mikael MarmontFoto: Mikael MarmontFoto: Mikael MarmontFoto: Mikael MarmontFoto: Mikael Marmont